Jättemantan, en planktonätande rocka som kan mäta hela sju meter mellan vingspetsarna, står som symbol för årets "World wildlife day", som ägde rum igår, 3 mars. För första gången tillägnas denna dag havens fantastiska artrikedom, och de problem som gör att många arter är hotade.

FN utsåg 2013 den 3 mars till de vilda djurens dag. I år tillägnas denna dag haven. Syftet är att uppmärksamma det marina livet, och framförallt de hot det lever under. Haven är kraftigt påverkade av mänsklig verksamhet, och livet under ytan påverkas av överfiske, föroreningar, klimatförändringar och förlust av viktiga habitat.

Det gäller i högsta grad jättemantan, som lever på plankton och har en viktig reglerande funktion på planktonsamhällena som klassas som sårbar av Internationella naturvårdsunionen, IUCN. . Hoten mot mantan är bland annat att den fastnar i fiskenät som bifångst och det direkt riktade fiske som bedrivs mot dem för dess kött och gälars skull. Gälarna är efterfrågade inom kinesisk medicin. Mantornas långsamma reproduktion förvärrar dessa hot.

Matdags! 

En mängd olika aktiviteter anordnas på söndag världen över för att ge uppmärksamhet åt de problem som havens invånare står inför. Den mäktiga jättemantan svävar vidare, helt omedveten om uppmärksamheten.

Jättemanta (Manta birostris), även kallad manta, stillahavsmanta eller djävulsrocka, är en stor rocka och den större av de två rockarterna inom släktet Manta, som kallas för mantor, den andra och något mindre arten är Revmantan. Ett av de svenska namn som ibland använts för arten, djävulsrocka, också kan avse Mobula mobular, en annan stor rocka som tillhör ett annat släkte, och att denna rocka, trots att den tillhör ett annat släkte, även den kan ibland kallas för manta.

T.v. Jättemantan, t.h. Djävulsrockan 

Jättemantan kan som fullvuxen mäta mer än 7 meter mellan vingspetsarna - rekordet är omkring 9 meter - men den genomsnittliga storleken är mindre, omkring 4,5 meter, och den kan väga uppåt 2 ton. Den kan bli upp mot 20 år gammal och har en ovanligt stor hjärna för att vara en broskfisk, och kan lära sig känna igen olika dykare och är ofta nyfiken och social.

Områden där mantor samlas är populära bland turister. Turismen kan bidra till att skydda mantorna, då de levande djuren på så sätt får ett ekonomisk värde på lång sikt som kan motverka det kortsiktiga ekonomiska fångstvärdet.