McIntyre Ocean Globe (Ocean Globe Race / OGR) är ett retro-race runt jorden i samma anda som Whitbread Round the World Race. Det är ett åtta månader långt äventyr för vanliga seglare. Flottan, som består av 14 mer eller mindre kända båtar, är uppdelad i tre grupper; Adventure, Sayula och Flyer. Här tar vi oss an Flyer med fokus på Pen Duick VI.

I fotot ovan ser vi när Pen Duick VI anländer till Kapstaden efter första etappen och återskapar historien från 1973 års Whitbread Round the World Race.

Det mest nödvändiga vetandet om racet hittar du i notisen Ocean Globe Race kastar loss den 10 september. Mer om klasserna Adventure och Sayula hittar du via notiserna Adventure Class respektive Sayula Class.

Innan vi ger oss i kast med klassen Flyer kör vi en kort statusuppdatering. I skrivande stund har fyra båtar lagt första etappen bakom sig efter att ha skurit mållinjen utanför Kapstaden; Spirit of Helsinki, Pen Duick VI, Translated 9 och Maiden. Translated 9 välkomnades med byar på 60 knop.

Klassen Sayula består av fem båtar; Pen Duick VI (Frankrike), Maiden (UK), Translated 9 (Italien), L’Esprit d’équipe (Frankrike) och Neptune (Frankrike). Samtliga har någon gång deltagit i Whitbread Round the World Race (1973, 1977 och/eller 1981) alternativt har någon form av historisk betydelse. Båtarna sträcker mellan 55-68 fot.

Pen Duick VI är en av världens mest ikoniska kappseglingsbåtar med sin långa och färgstarka historia. Båten mäter 73 fot och skeppare ombord är ingen mindre än Marie Tabarly, dotter till legendaren Éric Tabarly som lät bygga båten specifikt för 1973 års upplaga av Whitbread Round the World Race. Marie, som också äger båten, använder den som flaggskepp för projektet Elementerre som arbetar för att öka allmänhetens medvetenhet om stora frågor inom miljö och samhälle. Besättningen består av 21 personer inklusive Marie.

Pen Duick VI är en aluminium ketch. Foto: oceangloberace.com

Marie råkade bli biten av ett sjölejon (!) som låg och softade i Kapstadens hamn när hon skulle hjälpa Translated 9 med tamparna. Hon fick därmed tillbringa första dygnet iland på sjukhus, kanske inte önskedrömmen efter 40 dagar till havs. Hon hann dock kommentera resultatet innan incidenten med sjölejonet (fritt översatt):

"Naturligtvis är jag lite besviken över att vi slutade tvåa, och inte etta, men sånt är livet. Jag ångrar ingenting, vi gjorde ett bra race. Båten svarade mycket bra, besättningen var fantastisk och taktiken var bra. Jag skulle inte ändra någonting. Det var 40 perfekta dagar. Skillnaden är att Spirit of Helsinki kunde se var vi fick problem. Det var lätt för dem att välja en annan väg när de såg att vi saktade in. Vi hade ingen före oss. Jag skulle ha gjort detsamma om jag varit i Spirit of Helsinkis position."

Mer om Pen Duick VI, Marie och besättningen hittar du i klippet nedan samt på oceangloberace.com.