Världens största båtklass (del 1)
Draken fyller 90 år, legendariska Dragon Gold Cup arrangeras på Marstrand 2021 och under Båtmässan i Göteborg ställer Svensk Drakklubb ut den senaste versionen av båten. Här följer första avsnittet i en artikelserie om världens största kölbåtsklass som föddes i Göteborg.
Året är 1929 och GKSS har genomfört en utlottning av en ny båttyp. Tre båtar med karaktären "relativt snabb, lagom stor och sjöduglig häckbåt med ett för seglaren tilltalande yttre" lottades ut och blev snabbt populära på västkusten. Citatet ovan kommer från, som många känner till, den instruktion som de tävlande konstruktörerna fick. Och resultatet? Ja, det blev den vackra och stabila Draken. Syftet med konstruktionstävlingen var att få en billigare och mer tillgänglig segelsport. De tre båtarna var byggda av Hjalmar Johansson i Kungsviken på Orust och levererades i tre olika färger - DS1 var blå, DS2 var grön och DS3 var röd. Den gröna köptes av Alf Palmquist och döptes till “Galejan”.
Med GKSS som garant för en fräsch och duglig segelbåt började nyset gå under 1930-talet till både danskar och norrmänn som lät bygga sina egna båtar enligt konstruktörens ritningar. Med namnet kan man tro att det var rena rama Game of Thrones ute på vattnet så hur kommer det sig att båten heter just Drake? Det här låter som ett dåligt norgeskämt men tydligen var det något i denna stil. Det var en norsk (en dansk och Bellman?) som ställde upp och vann konstruktörstävlingen som GKSS höll i 1928 och som resulterade i båten som stod klar året efter. Mannen ifråga hette Johan Anker och var en erkänt duktig seglare och konstruktör (han vann OS både i 12mR och 6mR). När Anker skulle skriva in båten till nuvarande World Sailing så tolkades eller översattes hans efternamn till ”Draggen” då de förmodade att norrmannen inte kunde stava och att den självklart skulle hete Dragon. Källa? Hört i sittbrunn.
Inför OS i London 1948 blev Draken en OS-klass och då spreds GKSS-fenomenet vidare över hela världen. Under 1950-talet var svenskarna väldigt framgångsrika och den GKSS:are som dominerade på västkusten, Folke Bohlin, kom tvåa på OS i Helsingfors 1948 med sin båt Slaghöken. På OS i Melbourne 1956 så kom Folke tillbaka med en ny båt, Slaghöken II, för att då komma högst upp på pallen. Denna gång hade han med sig sina värsta konkurrenter i den nya båten, Leif Wikström och Bengt Palmquist. Tillsammans tog de hem guldet med ett spännande avgörande mot den danska båten “Tip”.
Efteråt ville Folke Bohlin sälja Slaghöken II och köparen blev just hemmakonkurrenten Bengt Palmquist som tog båten till Göteborg. Då knöt Bengt ihop säcken och döpte om den till “Galejan II” efter den gröna utlottningsbåten som hans pappa köpte 1929. Bengt seglade sedan “Galejan II” med sina barn Margaretha, Björn och Johan som växte upp med båten. 1975 vann de VM i vattnen utanför New York och Galejan II med besättning går att hitta som vinnare av Drak-SM så sent som 1979. Galejjan II seglas fortfarande av Johan Palmquist med besättning på västkusten.
Text: John Holmgren

























