Det har gått mer än trehundra år sedan den spanska galeonen San José, som går under epitetet "vrakens heliga graal", gick till botten utanför ön Barú, strax söder om Cartagena i Colombia. Skeppet tros vid tillfället ha varit lastat med guld, silver och smaragder värda cirka 20 miljarder USD. Efter att forskare nu äntligen lyckats identifiera vraket väntas en sista "blodig" strid mellan nationer, företag och diverse skattletare om dess dyrbara last.

Mer om vrakens heliga graal San José kan du läsa om i notisen Skattjakt och sjöröveri i modern tid.

Det var 2015 som den colombianska flottan upptäckte ett vrak utanför Baruön som de identifierade som San José. Platsen, som ligger cirka 600 meter under havsytan, bekräftades med hjälp av undervattensdrönare och fjärrstyrda farkoster (ROV).

Nyligen publicerades ytterliggare bevis i tidskriften Antiquity (10 juni 2025) som stöder skeppets identitet. Bland annat har man hittat silvermynt från 1707 som går under namnet "cobs" eller "macuquinas". Dessa mynt fungerade som den primära valutan i Amerika i över två århundraden. Enligt arkeologen Daniela Vargas Ariza från Colombias marinkadettskola och National Institute of Anthropology and History är San José det enda förlorade skeppet i området som tros ha varit lastad med cobs.

Ytterligare föremål som hittats nära vraket inkluderar kinesiskt porslin från Kangxi-perioden (1662-1722) och skeppskanoner daterade till 1665, vilket akademiker säger ytterligare styrker identifieringen.

Den värdefulla lasten ligger kvar på havsbotten då colombianska myndigheter betonar att ingen bärgning kommer att ske förrän platsen är fullständigt undersökt och karakteriserad med icke-invasiva tekniker vilket vi tolkar som utan yttre påverkan. Enligt ovan nämnda publikation finns det inga planer på varken föremålsåtervinning eller utgrävning förrän hela platsen undersökt i detalj.

Den nya uppgifterna har dock blåst liv i debatten om skattens rättmätiga ägare. Colombia hävdar att vraket är en del av landets kulturarv och hänvisar till en lag från 2020 som klassar sådana fynd som colombiansk statlig egendom. Spanien hävdar att fartyget och dess last förblir spanska tillgångar. Peru har också gjort anspråk på skatten med argumentet att skatten härstammar från dess territorium. Det inhemska Qhara Qhara-folket i Bolivia hävdar att de förtjänar en andel eftersom deras förfäder tvingades bryta guldet och silvret som utgör skatten. Dessutom hävdar Sea Search Armada, tidigare känt som Glocca Morra Company, att de först upptäckte vraket 1981. För att ytterligare komplicera fallet samarbetade Woods Hole Oceanographic Institution (WHOI) med den colombianska flottan för att identifiera vraket 2015. Även om den colombianska regeringen tillkännagav upptäckten senare samma år, fick WHOI inte ett offentligt erkännande för sin inblandning förrän 2018.

Nedan en kort rapport signerad det australienska morgonbrogprammet Sunrise: