Världsrekordförsöket har inletts

Vi har tidigare berättat om Glenn Ashbys barndomsdröm och Emirates Team New Zealands försök att bli snabbaste vinddrivna fordonet på land med sin Horonuku. Regerande rekord ligger på 202,9 km/h och sattes 2009 av Richard Jenkins med Greenbird.

Projektet lanserades i våras. Design- och konstruktionsarbetet gick i rasande takt, men när jakten stod redo för test satte väderförhållandena käppar i hjulet. Den normalt så kruttorra saltsjön Lake Gairdner låg nämligen under vatten. Äntligen har denna märkliga plats i södra Australien torkat upp. Teamet är på plats och Glenn Ashby har provkört Horonuku för första gången.

Lake Gairdner. Foto: Emirates Team New Zealand

Sist Glenn satt bakom ratten var i maj på Whenuapai Air Base i Auckland. Sedan dess har jakten transporterats till Australia och Lake Gairdner. Först och främst är målet just nu att montera jakten igen, vilket är en utmaning i sig utan kranar och gaffeltruckar, samt att känna på underlaget. Man kommer att testa allt från däck, trim och motstånd. Därefter är det upp till Moder jord att leverera perfekta förhållanden och där står man maktlös. Första natten bjöd tyvärr på ett ovälkommet åskoväder med 11 mm regn. Nu står hoppet till rådande prognos med klar himmel, höga temperaturer och ett vindskifte vilket bör torka upp sjön igen de kommande dagarna. Nu håller vi tummarna för att allt skall gå bra!

Jag är faktiskt inte avundsjuk, på Glenn alltså. För ganska många år sedan byggde vi två isjakter; en i Isabella-stil och en missilformad i glas- och kolfiber. Under några vintersäsonger kajkade vi runt till frusna sjöar runt om i Sverige i jakt på bar is. Isabellan var underbar. Känslan när jakten accelererar är oslagbar, men det finns en gräns när skräckblandad förtjusning övergår i enbart skräck, några centimeter ovanför den hårda isen. "Missilen" blev därfär aldrig min grej. Det skall dock nämnas att min partner Danny tyckte den var "awesome" och "epic". Och han var uppe i dryga 94 knop som bäst.

Teamet på plats och i full fart att rigga jakten. Foto: Emirates Team New Zealand

En liten anekdot i sammanhanget är att mannen bakom hela mediapaketet kring Horonuku-projektet heter Hamish Hooper, ett namn som etsat sig fast i mitt minne då Team SCA tagit över hans Peli cases. Hamish var OBR på Camper i Volvo Ocean Race 2011-12. Han vår också noggrann med att märka sina prylar. Visst gör han ett utmärkt jobb?

Text: Anna-Lena Elled

Top